Om oss!

EFS, som står för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, är en självständig organisation inom Svenska kyrkan, med betoning på mission, lekmannaengagemang och vardagskristendom.

Rörelsen består av ca 16.000 människor som är medlemmar i någon av de 400 föreningar som finns spridda över landet. Det gemensamma målet är att hjälpa människor att leva nära Jesus Kristus i vardagen.

EFS Sjulnäs missionsförenings historia tar sin början den 6 februari 1915 då en en grupp ungdomar samlades i Sjulnäs skola. De hade träffats för att bilda en egen ungdomsförening.

EFS Sjulnäsföreningens ursprungliga namn var Sjulnäs Kristliga Ungdomsförening. År 1962 ändrades namnet till EFS Missionsförening i Sjulnäs. Denna namnändring skedde ungefär samtidigt för alla ungdomsföreningarna i Norrbotten.

Idag har Föreningen ca:80-talet medlemmar i varierande åldrar. föreningen har sedan hösten 2004 ett samarbete med Svenska Kyrkan i Infjärden.

Bild
Bild

Medlem i EFS

Medlemskap i EFS handlar i första hand om ett ställningstagande, inte ett åtagande. Det bottnar i den enskildes vilja att stödja EFS grundtankar. Var och en som vill göra detta är välkommen som medlem i EFS. Den vanligaste formen för medlemskap i EFS är att vara med i en missionsförening eller en EFS-grupp.

Som medlem i en missionsförening/EFS-grupp har du tillgång till ett andligt hem och en kristen gemenskap. Du kommer med i ett nätverk med kontakter över hela landet och kan göra en insats för Guds rike. Tillsammans förverkligar vi EFS grundtankar. På EFS årsmöte har du yttrande- och förslagsrätt samt möjlighet att delta som röstberättigad.

För att bli medlem kontaktar du den missionsförening/EFS-grupp som du är intresserad av att bli medlem i. Som alternativ till medlemskap i missionsförening/EFS-grupp kan du välja att bli enskild medlem i riksorganisationen eller i ett distrikt. Det enskilda medlemskapet väljer du om du vill stödja EFS grundtankar utan att ansluta dig till en lokal förening. Som enskild medlem har du fortfarande yttrande- och förslagsrätt på EFS årsmöte.

Bild
Bild

EFS Organisation

EFS är en demokratiskt uppbyggd, ideell förening som bland annat består av föreningar och distrikt.

EFS riksorganisation är en demokratiskt uppbyggd ideell förening. Dess högsta beslutande organ är årsmötet som består av representanter från ca 500 anslutna lokalföreningar. Parallellt med riksorganisationen finns även sju distrikt, som har en närmare kontakt med föreningarna och sköter mycket administration och samordning av det arbete som sker i ett geografiskt område.

Allt internationellt arbete styrs av EFS riksstyrelse och administreras från Kyrkokansliet i Uppsala tillsammans med Svenska kyrkans mission

organisationsbild
Bild
Bild

EFS Teologi

EFS är en evangelisk-luthersk rörelse. Evangelisk för att det understryker att det centrala i kristendomen är evangeliet, det vill säga det glada budskapet om Jesus. Det är genom tron på Honom och inte på grund av egna meriter och prestationer som vi får leva i gemenskap med Gud. Luthersk för att det betecknar den riktning inom kristendomen som Svenska kyrkan tillhör. Den uppkom genom kyrkans förnyelse under reformationen på 1500-talet, där en av förgrundsgestalterna var den tyske teologen Martin Luther.

Bibeln är Guds ord till människan och grunden för den kristna tron. I bekännelseskrifterna från 1500-talet har reformatorerna tolkat vad tron innebär. I dag är det i gudstjänsten som den kristna tron lyser fram allra tydligast. I psalmsång, bibelläsningar, predikningar, böner, sakrament och symbolhandlingar sammanfattas allt det som det skrivna ordet inte ensamt förmår förmedla.

EFS delar Svenska kyrkans tro och bekännelse. Läs mer på Svenska kyrkans webbplats

Bild
Bild

EFS Historia

1852 träffades tre uppsalastudenter som tyckte att Svenska kyrkan inte arbetade tillräckligt för att lyckas med sin uppgift. Det var på den tiden förbjudet att samlas utan prästens medverkan. Studenterna samtalade om hur man bäst skulle sprida kunskap om evangeliet till så många som möjligt. De kom fram till att ett bra sätt var att ge ut små skrifter. Kolportörer som vandrade över landet spred skrifterna och små traktater. Men det var inte tillräckligt. Därför ville studenterna bilda en ny rörelse som kunde påverka Svenska kyrkan inifrån.

Missionsorganisation

Detta ord visar både vad EFS är och vad det inte är. EFS är en organisation med en mission, det vill säga ett uppdrag. För att utföra detta uppdrag har människor gått samman i lokala missionsföreningar. Vissa föreningar fungerar som församlingar; Ordet förkunnas, dop och nattvard firas. Men en sådan "EFS-församling" har sin kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan. EFS självt är inte någon kyrka.

Kristi rikes tillväxt

Med dessa tre ord uttrycks det överordnade målet för all verksamhet i EFS. Det är sakinnehållet i den mission som EFS har organiserats för att genomföra. Det kan vara värt att lägga märke till ordet "främja", som är ett ganska passivt ord. Ordet står för att "hjälpa fram" eller "understödja". Det är någon annan än den som understödjer som gör själva jobbet. Och det är en viktig poäng. Kristus själv är huvudaktören. EFS har därför inget egenvärde. Bara i den mån vi främjar tillväxten av vår uppdragsgivares rike, så sköter vi vårt uppdrag och har skäl att finnas kvar.

Självständig...inom...

När väckelsen på 1800-talet började organisera sig var en av knäckfrågorna vilken relation man skulle ha till svenska statskyrkan. En av de tidiga organisationerna, Evangeliska alliansen, sprack till stor del på grund av denna fråga. Den baptistiska delen av väckelsen organiserade sig helt fristående, medan den lutherska delen valde att stanna kvar inom svenska kyrkan och blev missionsorganisationen EFS 1856. Orsaken var strategisk. Genom närheten till Svenska kyrkan skulle man lättare kunna verka för Kristi rikes tillväxt, eftersom människor hade mer förtroende för Svenska kyrkan än för så kallade "separatistiska" rörelser. Men EFS bevarade ändå sin självständighet, och även idag ser EFS-föreningarna väldigt olika ut och söker de samarbetspartners som bäst främjar EFS huvudsyfte på varje enskild ort.

...efter lokala förhållanden.

De stadgar som vi idag har är inte exakt de samma som vid EFS begynnelse, men de bygger på dem. Relationen till Svenska kyrkan hade sedan stadgarna togs börjat uppvisa stora olikheter. På många håll hade missionsföreningarna börjat fungera som självständiga kyrkor, det vill säga med både förkunnelse och sakramentsförvaltning (dop och nattvard). Detta gav upphov till ett stadgeändringsförslag i början av 1970-talet. I debatten stod valet mellan att frigöra EFS från Svenska kyrkan och därmed bli en frikyrka, eller att utesluta föreningar som hade egen sakramentsförvaltning.

EFS valde en medelväg, vilken vi ser i sista bisatsen i citatet ovan. Följden blev stor oklarhet om EFS-föreningarnas roll, och även om pastorernas uppgifter. Detta ledde till ett arbete med relationen mellan EFS och Svenska kyrkan. Ett samarbetsavtal har skrivits. Det har bland annat lett till att EFS-pastorerna också betraktas som präster i Svenska kyrkan. Arbetet med att förverkliga intentionerna i avtalet pågår kontinuerligt.

Föreningar och enskilda

Som tidigare nämnts så är EFS inte en kyrka, utan en missionsorganisation med sin kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan. Därför har EFS inga församlingar. Istället är EFS uppbyggt av missionsföreningar. EFS bildades i en tid där många så kallade folkrörelser blev till, till exempel nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. En förening kännetecknas av att ett antal människor enas om en uppgift och tar gemensamt ansvar för att den uppgiften genomförs. Fördelen med en förening i jämförelse med en församling är att det går att begränsa uppgiften och därmed koncentrera sig. En församling har ett ansvar att täcka helheten; dop, nattvard, vigslar, begravningar, diakoni, förkunnelse, evangelisation och så vidare.

En förening kan välja att lägga tyngdpunkten på en sak, till exempel förkunnelsen, som EFS har lyft fram under hela sin historia. När EFS bildades var det inte för att starta missionsföreningar. Missionsföreningarna fanns redan innan. Många föreningar anslöt sig till EFS för att samordna alla resurser och arbeta tillsammans. Men den egentliga grunden för EFS är dess enskilda medlemmar. Utan dem – inga missionsföreningar och inget EFS.

Personliga insatser och gåvor

EFS är en liten organisation med en stor verksamhet. Med tanke på EFS storlek är det närmast osannolikt att rörelsen driver åtta folkhögskolor och en teologisk högskola och bedriver missionsarbete i sju länder. Ser man på all verksamhet som sker på lokal nivå i Sverige så blir det ännu svårare att förstå att EFS inte är större än det är. Att det ser ut så beror enbart på att så många av EFS medlemmar offrar av sin tid utan att få ekonomisk ersättning och dessutom skänker av sina pengar till EFS arbete. Hade inte den grundvalen funnits, så hade EFS aldrig kunnat bryta ny mark och satsa framåt. Och den dag den grundvalen inte längre finns kommer EFS att upplösas.

Bild
Bild

EFS & Svenska Kyrkan

EFS är en del av Svenska kyrkan. EFS kan på vissa sätt påminna om frikyrkorörelsen, såväl innehålls- som verksamhetsmässigt och kan därför spela en roll som ekumenisk brobyggare. Vi tror att det i framtidens kyrka behövs folkrörelser som med Kristus i centrum bekräftar och bemyndigar den enskilde kristne till delaktighet.

Det uppdrag som EFS är bärare av är tillämpbart långt utanför det EFS som finns idag, varför även satsningar på utveckling och nyetableringar görs. EFS vill vara ett teologiskt och praktiskt tillskott och söker därför vägar att få genomslag för det i det lokala församlingslivet.

Bild
Bild