Livets bröd

Midfastesöndagen

Hast bullar, blixtbullar eller snabba bullar det är en fråga som jag och hustrun ibland kommer i lite ordväxling om. Jag menar, att dessa sockerkaksliknande bullar kallas för hastbullar medan frugan säger blixtbullar. Vem som har rätt, ja det står väl skrivet i stjärnorna.

Jag är Västerbottning, hustrun är Norrbottning, det kan ju i ett större perspektiv inte spela så stor roll, men vi benämner saker och ting olika, det gäller tillexempel maträtter. Jag säger tunna pannkakor medan hustrun säger plättar. Väldigt oväsentligt, och ointressant egentligen, men vi är som många andra barn av den social, regionala uppväxtens sedvänjor och ordbestämmelser.
En katastrof var det för vår yngste son när jag talade om mjukkaka som bakades i bakstugorna hemma vid för fisbröd. Det var ett ord som jag ärvt från mina syskon om just denna kaka. Den orsakade gaser och fick därför namnet fisbröd.
När sonen gick i småskolan fick han och alla andra i klassen frågan av fröken vad de åt till frukost. Då svarade sonen att han åt ett fisbröd med pålägg och mjölk. Alla i klassen skrattade så att de höll på ramla av sina stolar. När sonen kom hem den dagen var han inte glad på mig. Han förklarade för mig med skärpa, att brödet som han åt på morgonen sannerligen inte hette fisbröd utan mjukkaka.

Till helgen har vi brödets söndag, rubriken är ”Livets Bröd.” Jesus föddes i Betlehem som betyder brödsplatsen, han läggs i matho, och han säger om sig själv att han är livets bröd. Vid den sista måltiden bryter han det osyrade brödet och säger till sina lärjungar: ”Tag och ät, detta är min kropp som utges för er. Gör detta till minne av mig”.
Brödet som han delar är det osyrade brödet, som också kallas matza-bröd vid påskmåltiden. Det är en bild på syndfriheten, och han som är syndfriheten, det är han som delar ut detta bröd till sina vänner.
Brödet som lärjungarna fick ta del av var alltså osyrat, och det var naggat och randigt. Jesus säger att detta bröd är hans kropp som bryts. Hans händer och fötter blev genomborrad av spikar och dessutom blev hans sida uppfläkt av ett spjut. Han blev slagen över ryggen, det såg ut som om en plöjare hade plöjt upp hans rygg som det står i Psaltaren 129:3, ”På min rygg har plöjare plöjt och dragit långa fåror”. Håll med om att det finns likheter med det osyrade brödet och Jesu lidandes kropp.

På brödets söndag firar vi inte kanelbullens, mjukkakans, blixt eller hastbullens dag, utan det handlar om ett bröd som har evigt liv i sig. Det är Jesus som är det levande brödet, han blev hånad och föraktad, för att han till den stora hopen sa: ”Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod äger ni inte livet.” Joh 6: 52.
Det är ett bröd som inte förstörs av mögel eller tid. Det är ett evigt bröd, som ger evigt liv. Han som är detta bröd, Jesus Kristus, han vill ge dig och mig ett livsmedel till att orka med att leva ut det liv som han skänkt oss.
På brödets söndag hälsar Jesus oss välkomna in i det rum som kan kallas, skuldlöshetens rum.
Skuldlöshetens rum! Smaka på det ordet. Gå till nattvardsbordet, ät av livets bröd och upplev hur du får beträda skuldlöshetens rum.

Allt gott

Gösta Degerman 2018-03-07
Bild
Bild