Friheten i Kristus

Tolfte söndagen efter trefaldighet

Nu är de igång, valarbetarna menar jag. Min bror och svägerska som bor i Kumla går just nu en utbildning i hur de på ett rätt sätt ska kunna argumentera för det valmanifest som just deras parti står för.
Ute vid våra vägar jobbar valarbetarna med att spika ihop tavlor till de affischer som med stora bilder visar partiledarnas ansikten med olika välsmorda vallöften.

Det här med att välja är svårt för min hustru, speciellt när det gäller kak och bullsorter vid våra sparsamma café besök. Jag kan inte sluta att förundra mig över hennes beslutångest när det gäller att välja rätt kaka eller bulla. Men däremot, om vi någon gång äter ute, då är det jättelätt för henne att välja ur menyn som restaurangen har. Hon har ofta redan bestämt sig innan hon sätter sig vid bordet, det ska bli planka med oxfilé och mycket beasås.

Vi lever i ett demokratiskt land och vi vet att värdesätta demokratin dess självklara rätt till åsikts och tryckfrihet. Om jag får profetera lite här i min krönika så tror jag att ödesfrågan detta valår kommer att bli miljöfrågan. Varför? Jo därför att det är vår jords överlevnad det handlar om. Larmrapporter möter oss varje dag om miljöeffekter i smältande inlandsisar, ökenutbredning, torka och översvämningar, bränder runt om i Europa och Australien. Snus torrt på ena stället och väldiga översvämningar på andra ställen. En halv grad högre värmeeffekt på Jordens yta skulle få katastrofala följder säger forskarna.
Vi har ju ett val, frågan är hur vi väljer? Vi har fått en frihet att välja, är vi beredda att för våra barn och barnbarns skull redan nu fatta tag i handbromsen och stoppa upp vår hejdlösa överkonsumtion.
Helgens texter handlar om den frihet vi har i Kristus. I den gammaltestamentliga läsningen möter Moses Gud i den brinnande busken. Han får uppdraget att föra Israels folk ut ur Egypten. Då svarar Moses och säger: ” Herre, jag ber dig, sänd bud med någon annan, vem du vill”.
Jag har varit i funderation om att sluta skriva den här krönikan. Jag har funderat om den fyller någon funktion eller om det bara ett sätt för mig att sitta och leka med ord. Min innersta intention är ju att få presentera den person jag älskar och beundrar nämligen Jesus Kristus.
För ett par veckor sedan satt jag i dessa funderingar medan jag åt en pizza vid en av Piteås många restauranger. Då kom en äldre man som jag kände igen som medlem i en av våra församlingar fram till mitt bord och sa. ”Är det inte Gösta Degerman det här. Vet du att jag längtar till onsdagarna när gratistidningen kommer och jag får läsa din krönika. Den förgyller min vardag. Tack för att du skriver”, sa han. För mig blev den gamle mannen en ängel, en budbärare från Gud. Jag hade våndats, funderat och bett, då kommer han, som ängel med en profetisk hälsning rakt in i min livssituation och mina grubblerier. Han fick mig att fatta ett beslut. Jag hade friheten att sluta skriva, och dagarna efter denna hälsning har den ene personen efter den andre jag mött, sagt ungefär samma sak. De vill att jag ska fortsätta att skriva.
Vi har fått en frihet att välja, Att välja att följa Jesus, det öppnar nya och fantastiska möjligheter. Jesus erbjuder oss en fullständig upprättelse, total förlåtelse och en mästerlig livsfilosofi, en radikal kärleksförklaring inte bara till oss utan till en hel värld.
Vi som människor kan ibland bli väldigt frustrerade när det gäller att välja. Om det gäller så banala saker som vad vi ska äta, eller hur vi gör med våra sopor, eller vilken sorts bränsle som är mest miljövänlig eller vilket parti som bäst företräder mina åsikter. Eller som för mig att välja att fortsätta med mitt skrivande.
Att välja Jesus det är att välja den fullständiga friheten, han kan förvandla, förverkliga, förmedla
Guds goda vilja till oss alla.

En skön helg önskar jag dig

Gösta Degerman 2018-08-15
Bild
Bild